chapter 4
jadu fest i Tanto (bajenland) vi skulle fira en tjej som hette sara hon fyllde typ 16 eller 17
jag och nathalie hade klätt upp oss cashcash (jag som trodde vi skulle på en fin fest, tills natta säger att vi ska vara i tanto parken.. ) väntar på allihopa utanför tuben, när alla kommer ska förstos alla hälsa (skaka hand och säga namn)
som en artighets gest. säg att det kom tio grabbar o brudar och jag kan bara komma ihåg ngn jossan och ofc sara födelsedagsbarnet.
vi kommer ner til parken alla sitter ner nu är vi typ tjugo-tjugofem pers som har alla möjliga spritsorter och alla röker, jag jsälv har bestämt att jag itne ska dricka ngt och jag röker inte så vrf börja med det då för. anledningen för att jag skulle hålla mej nykter hela kvällen var för att jag hade blivit kallad alkoholist av ngn jag tycker om väldigt mkt och det kändes inte så jävla kul så håller mej mer nykter nu..
en tjej som sitter mittemot mej blir spritförgiftad och får åka ambulans hem.
det ramlar in folk i massan och det försvinner lite här och var, jaja det börjar bli kväll nathalie min raring blir ledsen över ngt, spriten sa väl ngt taskigt till henne vet inte, jag försöke rtrösta henne men hon nästan vägrar lyssna på vad jag har att säga. igentligen vill man bara hålla om henne tills hon slutar gråta men hon vill inte. sen ville hon gå iväg vilket hon fick men sedan satt hon tio meter bort och grät, sen tröstade ngn tomas och en annan tjej och jag henne så hon kunde gå ordentligen iaf, sen drogs jag bort med en klunga och jag snackar med lukas jävla skön kille, vi börjar dra oss mot tuben, denise och sara skulle hem.
när vi har nått centralen och knallar upp mot grönalinjen så har rulltrappan pajat OFC så vi får gå, och jag typ blöder om mina småtår (lilltår) och det är inte bekvämt ngnstans.
klungan av folk som ska hem är längst ner i trappan när jag kommer upp, nathalie is right behind me
men en tjej denise är redan på perongen. precis när jag kommer upp som reflex kollar man på tåget
som kommer emot oss jag ser hur denise som full snart nykter tänker hoppa framför tåget jag skriker det högsta och kommer fram till henne på mindre än en sekund och sliter henne från att hoppaner i spåret och hållerom henne det hårdaste och nästan gråter och min puls är i tusen ggr högr än den varit ngn annan gång
nathalie står bakom denise och gråter och kramar henne med
jag säger til denise "du skrämmer skiten ur oss vafan håller du på med? du får inte göra sådär!" om och om igen denise är knäpptyst i mina armar men efter femton sekunder börjar hon gråta och säga förlåt.
jag har aldrig vart med om ngt sånt i hela mitt liv, jag skakade inuti på hela hemvägen med nathalie.
jag ryser av att berätta det, men det värsta och typiska som vi tjejer, tänker väldigt mkt och långt,
se det såhär jag ska sova, tänker fortf på centralhändelsen..tänk om jag och nathalie inte hade hunnit stoppa henne?
vafan hade man gjort då? jag mår så jävla illa av att tänka så, hon hade jävla tur att jag var nykter och att nathalie var bramindre full än innan.
jag vet att denise var full men steget från nyktra till, hon kommer ihåg det och om hon nekar vill hon itne erkänna, eller kommer ihåg att det hänt, men vem vill komma ihåg så man vill ju såklart glömma men det är svårt att glömma saker som får en att känna ngt som man aldrig upplevt förut.
ohshit. jaja ni ska inte tro att denise är sjämordsbenägen hon är en jävla trevlig tjej även fast jag kännt henne i ngn timme så ser man glädjen i hennes ögon faktist, himla fin tjej
dagen efter så sover nathalie längre än mej ovanligt nog, jag ligger vaken i en timme och vet inte vad jag ska hitta pååå.. jag går och gör frukost på sängen åt min lilla ängel! hon vaknar och vi sticker ni till stan me sebb och träffar anton och käkar sen går vi på laser dome, och jävlar vad det var kul det var bara i tjugo minuter men det kändes mer. sebb o nathalie var på lag och jag och anton. i slutpoängen så var jag sämst, sen nathalie sen anton och sebb först sjäklvart haha.
sen drog vi och fikade träffa shmed,jasmin och pierre på E.H fint sällskap
alla ska dra sej hemmåt och i slutet av kvällen så slutar det med att jag sitter p ånotholmen med ngratjejer och mina små homeboys. jag kommer hem ochj får äntligen soooooooooova
idag ska vi på laser dome igen, fast nu ska vi vara fler! ska sticka ciao
jag och nathalie hade klätt upp oss cashcash (jag som trodde vi skulle på en fin fest, tills natta säger att vi ska vara i tanto parken.. ) väntar på allihopa utanför tuben, när alla kommer ska förstos alla hälsa (skaka hand och säga namn)
som en artighets gest. säg att det kom tio grabbar o brudar och jag kan bara komma ihåg ngn jossan och ofc sara födelsedagsbarnet.
vi kommer ner til parken alla sitter ner nu är vi typ tjugo-tjugofem pers som har alla möjliga spritsorter och alla röker, jag jsälv har bestämt att jag itne ska dricka ngt och jag röker inte så vrf börja med det då för. anledningen för att jag skulle hålla mej nykter hela kvällen var för att jag hade blivit kallad alkoholist av ngn jag tycker om väldigt mkt och det kändes inte så jävla kul så håller mej mer nykter nu..
en tjej som sitter mittemot mej blir spritförgiftad och får åka ambulans hem.
det ramlar in folk i massan och det försvinner lite här och var, jaja det börjar bli kväll nathalie min raring blir ledsen över ngt, spriten sa väl ngt taskigt till henne vet inte, jag försöke rtrösta henne men hon nästan vägrar lyssna på vad jag har att säga. igentligen vill man bara hålla om henne tills hon slutar gråta men hon vill inte. sen ville hon gå iväg vilket hon fick men sedan satt hon tio meter bort och grät, sen tröstade ngn tomas och en annan tjej och jag henne så hon kunde gå ordentligen iaf, sen drogs jag bort med en klunga och jag snackar med lukas jävla skön kille, vi börjar dra oss mot tuben, denise och sara skulle hem.
när vi har nått centralen och knallar upp mot grönalinjen så har rulltrappan pajat OFC så vi får gå, och jag typ blöder om mina småtår (lilltår) och det är inte bekvämt ngnstans.
klungan av folk som ska hem är längst ner i trappan när jag kommer upp, nathalie is right behind me
men en tjej denise är redan på perongen. precis när jag kommer upp som reflex kollar man på tåget
som kommer emot oss jag ser hur denise som full snart nykter tänker hoppa framför tåget jag skriker det högsta och kommer fram till henne på mindre än en sekund och sliter henne från att hoppaner i spåret och hållerom henne det hårdaste och nästan gråter och min puls är i tusen ggr högr än den varit ngn annan gång
nathalie står bakom denise och gråter och kramar henne med
jag säger til denise "du skrämmer skiten ur oss vafan håller du på med? du får inte göra sådär!" om och om igen denise är knäpptyst i mina armar men efter femton sekunder börjar hon gråta och säga förlåt.
jag har aldrig vart med om ngt sånt i hela mitt liv, jag skakade inuti på hela hemvägen med nathalie.
jag ryser av att berätta det, men det värsta och typiska som vi tjejer, tänker väldigt mkt och långt,
se det såhär jag ska sova, tänker fortf på centralhändelsen..tänk om jag och nathalie inte hade hunnit stoppa henne?
vafan hade man gjort då? jag mår så jävla illa av att tänka så, hon hade jävla tur att jag var nykter och att nathalie var bramindre full än innan.
jag vet att denise var full men steget från nyktra till, hon kommer ihåg det och om hon nekar vill hon itne erkänna, eller kommer ihåg att det hänt, men vem vill komma ihåg så man vill ju såklart glömma men det är svårt att glömma saker som får en att känna ngt som man aldrig upplevt förut.
ohshit. jaja ni ska inte tro att denise är sjämordsbenägen hon är en jävla trevlig tjej även fast jag kännt henne i ngn timme så ser man glädjen i hennes ögon faktist, himla fin tjej
dagen efter så sover nathalie längre än mej ovanligt nog, jag ligger vaken i en timme och vet inte vad jag ska hitta pååå.. jag går och gör frukost på sängen åt min lilla ängel! hon vaknar och vi sticker ni till stan me sebb och träffar anton och käkar sen går vi på laser dome, och jävlar vad det var kul det var bara i tjugo minuter men det kändes mer. sebb o nathalie var på lag och jag och anton. i slutpoängen så var jag sämst, sen nathalie sen anton och sebb först sjäklvart haha.
sen drog vi och fikade träffa shmed,jasmin och pierre på E.H fint sällskap
alla ska dra sej hemmåt och i slutet av kvällen så slutar det med att jag sitter p ånotholmen med ngratjejer och mina små homeboys. jag kommer hem ochj får äntligen soooooooooova
idag ska vi på laser dome igen, fast nu ska vi vara fler! ska sticka ciao
Kommentarer
Trackback
