chapter 33

jag har börjat tycka ingenting om några som jag tyckt om mer än allt innan.. men det händer väl alla? man har gammla vänner, vissa kvar, vissa gammla vänner stannar kvar som gammal vänskap fast utan band i nuet.
och tanken om det man upplevt gör en glad medan vetandet om att man inte kan komma tillbaks till den stunden gör obeskrivligt ont. jag snackar om vänskap, vänskap är kärlek det med. vissa band klipps av och blir aldrig ihopsudda igen och kanske andra band håller förevigt. föralltid är en lång tid, även fast livet är kort. man ska vara stolt över att ha kvar vänner sen långt tillbaks men ett föralltid kan ingen annan slå. jag har några vänner sen långt tillbaka, även fast mitt förevigt inte haft sitt föralltid än så är jag stolt. stolt över min vänskap mellan mina vänner. jag behöver inte skriva några namn ni vet vilka ni är. jag är så jävla nöjd. yeah

ciao

Kommentarer

Kommentera inlägget här:

Namn:
Kom ihåg mig?

E-postadress: (publiceras ej)

URL/Bloggadress:

Kommentar:

Trackback
RSS 2.0