A moment forever is never to come

Brats, jag är så trött. När klockan var 21. var jag helt övertygad på att klockan var 22 och det var läggdags, men icke. Snart...snart....snart....snaark. Har varit på strålande humör och jättepigg, men nu bara neeeeer, alltså inte humöret, piggheten förstås. Jag kan inte sluta flina. Feelin' me? Didn't think so either.


Imorgon är det tisdag, underbart va? Jag längtar. Fellin' me? Didn't think so either.


Kommentarer

Kommentera inlägget här:

Namn:
Kom ihåg mig?

E-postadress: (publiceras ej)

URL/Bloggadress:

Kommentar:

Trackback
RSS 2.0